Pappersrosetter

I år har jag haft en riktigt pysslig jul här hemma. Lucia-helgen när Erik var uppe bakade vi ungefär fem-sex saker, kokade lingonglögg och gjorde marmelad. Om dagarna vek jag rosetter och slog in paket. I dessa två paket här ovan ligger Eriks julklappar inslagna.


På mammas paket hamnade en pappersrosett.


Liksom på paketet till Jonna.


Dessa rosetter är hur enkla som helst att göra; man klipper ut tre olika långa pappersremsor, viker ändarna på varje remsa mot mitten och häftar ihop med häftstift. Därefter lägger du remsorna ovanpå varandra, viker en liten smal remsa runt häftning och hux flux är rosetten klar! Denna andra rosett-modellen hittar du en beskrivning till här.

Årets vinnare i Emily Dahls julkalender!

Har ni sett! Jag blev årets vinnare i Emily Dahls julkalender med det här inlägget! Blev så himla himla glad när jag såg det på julafton sådär efter Kalle Anka. Så fin julklapp!

Skåne-jul

Nu är det dagen efter annandagen och vi är tillbaka i Göteborg, jag och mina föräldrar. Dagen innan julafton proppade vi bilen full med mat, godis och julklappar för att sedan åka fyra timmar söderut till Skåne! Där bodde vi i Gislöv och firade jul i Brösarp med Eriks familj. Så himla himla fint och bra har vi haft det. För tänk bara, jul med alla bra personer på samma gång! 

Snart kommer lite fler bilder. 

Lucka 23: En bild från ditt hem

Hemma gör jag om sådär lite mest hela tiden; jag flyttar på tavlor, ändrar om i stringhyllan och flyttar runt på burkar, hänger upp pom-pomps och tar ner dem igen. Jag tycker om att göra om sådär, lite grann då och då. Bara genom att ställa saker på ett nytt ställe, kombinera dem på ett nytt sätt eller köpa en ny liten vas att ställa där på byrån, får man ett nytt uttryck och en ny känsla i rummet. Jag som bor så litet har ju inte så mycket plats att ställa nya möbler på, så då får jag helt enkelt flytta runt på de jag har.

Lucka 22

Jag är trött på min kamera och tar inte med mig den så värst ofta längre. Men en dag när det blåste massvis och vågorna gick höga tog Erik surfbrädan under armen och gick ut. Då kunde jag ju inte låta bli att ta kort på honom. 

Det är någonting med blicken i hans ögon. Förtjusningen, glädjen över att ha lyckats stå upp på brädan, ansträngningen efter att ha kämpat mot vågorna. Det är allt det där som syns i hans ögon som gör att denna bild till en av mina bästa det här året. Att se glädje i sin favoritpersons ögon kan ju nämligen vara något av det bästa som finns. 

Lucka 21: En bild på någon som du ska fira jul tillsammans med

Tänka sig, ja det stämmer verkligen. I år ska jag minsann få fira jul med den här fantastiska personen och tillsammans med både hans och min familj. Alltså, så fint va. 

Lucka 19

I somras var jag ju på Österlen ganska så mycket. Jag sydde en tyllkjol, cyklade, åt glass, bakade, gick på loppisar, vek pom-poms och hängde med Erik. Under en vecka när jag var där hade Erik semester, så vi åkte på utflykter, grillade, badade och hade det super den där veckan. De vackra vallmo-blommorna på bilderna här ovan blommar i backen nedanför Ales Stenar, vilka vi var och kikade på en dag under den där veckan. 

Lucka 18: En bild på något fint du fått i år

I julklapp förra året fick jag ett kort med ett köksskåp på av Erik. I mars kom skåpet upp på väggen och det är ett stort, snedställt och i samma färg som de övriga skåpen i mitt pyttelilla kök. Under skåpet har vi satt en Reda-hylla som Eriks mamma och syster snällt nog åkte och köpte åt mig i Skåne. Tillsammans är det så himla himla fint och skåpet rymmer massor med saker och det bästa av allt är att Erik har gjort det alldeles själv.

Lucka 17: En bild från i höstas som ger dig höstfeeling

Hösten och vintern har liksom smält ihop och jag tycker inte att man kan urskilja den ena från den andra. Ska inte hösten vara fylld med vackra färger, löv som blåser omkring och människor i stora fluffiga halsdukar och vintern snöig och klar? Ute är det sex plusgrader och regnigt mitt i december. Ingen ordning alls helt enkelt. Den här bilden tog jag, i vilket fall, när jag var med Erik, Birgitta, Sanna och Peter på skördemarknad på Katrinetorp i Malmö. Det var höstfeeling i alla fall.

Lucka 16: En selfie/ett självporträtt du tagit i år

När jag var i Visby gick jag mycket i de få affärerna som var öppna när jag slutat för dagarna och en dag hittade jag den här fina skjortan som jag såklart var tvungen att ta ett kort på i provrummet. T

Lucka nummer 9; En bild från din arbetsplats/skola

MARIA YLIPÄÄ (KRISTINA), ROBERT NOACK (KARL OSKAR) Foto: Mats Bäcker

Det finns så mycket fina bilder man skulle kunna ta från min arbetsplats. På en förväntansfull publik som precis satt sig på sina platser i salongen, eller på en publik som torkar tårarna, som tar tag i sin stolsgrannes hand efter att ha sett Kristina dö i Karl-Oskars armar. Man skulle kunna ta en bild på teknikerna som står redo på sidoscen, på inspicienten som kallar fem minuter från sitt bås. Man skulle också kunna ta en bild på personalen som står där på sidoscen när ridån precis gått ner efter en premiär och det är dags att lyssna på operachefens tacktal. Istället tar jag en bild på Kristina och Karl-Oskar, som sitter i åkern då äpplet precis har trillat ur Kristinas hand, stråkarna börjar spela och publiken torkar tårar från kinderna. Snart varnar inspicienten Följe; varning Fade off och snart är det dags att sakta släcka ljuset på paret på scenen. Ridån går ner, applådtacket kommer igång, publiken ställer sig upp och ger stående ovationer. Ridån går ner för sista gången och det är dags att packa ihop. Dagen efter vaknar jag med musiken från musikalen på hjärnan. Nu är det si sådär 65 föreställningar kvar.

Lucka nummer åtta

En bild som bäst beskriver min vardag var verkligen inte lätt att hitta, för jag har nog inte riktigt kommit underfund med hur min vardag egentligen ser ut. De allra flesta dagarna jobbar jag på någon föreställning på Göteborgsoperan och slutar därför ganska sent. Eftersom jag inte är hemma förrän kanske vid 23.30, börjar jag de flesta dagarna med sovmorgon, frukost framför någon serie (längtar verkligen till nästa säsong av både Girls och Hart of Dixie) och sen tar jag tag i dagens projekt - som då alltså ser olika ut från dag till dag. Vissa dagar har jag pluggat, andra skrivit cv medan vissa dagar gått åt till rena pysselprojekt innan det är dags att bege sig till jobbet igen.

Lucka nummer 7

Den här bilden tog jag på midsommarafton, precis innan vi skulle äta lunch, jag, Erik och Jonna. På bordet står sill och färskpotatis framdukat tillsammans med knäckebröd och ost, precis som det ska på midsommar. På förmiddagen innan lunchen gjorde vi en midsommarstång (som Jonna klokt nog hängde ett kvinnotecken på), plockade blommor och bar ut bordet till den lilla ängen framför huset i Gislöv. Efter lunchen cyklade vi till Brantevik för att titta på lite midsommarlekar, tävlade i femkamp, åt jordgubbar, drack bubbel och grillade till middag. Vilken midsommar va, så himla bra.

Lucka nummer 6; En bild från en resa du gjorde under året

I fyra veckor i februari- mars var jag i Visby och praktiserade på Riksantikvarieämbetet. Tyckte så mycket om att få vardag på en annan plats ett litet tag och dessutom hinna lära känna Visby. När jag inte var på min praktikplats hängde jag mest i det fantastiska lilla affärscentrat H12 i Hästbacken, tittade på loppisar, följde med några från ämbetet på auktion och fick besök av både mamma och Erik. Lite ensamt att åka iväg sådär, men väldigt fint också. 

 

Lucka nummer 5; En bild på dig som någon annan tagit

Här står jag med bleka ben på trappavsatsen till en av ingångarna till Eslövs medborgarhus. Hit åkte jag och Erik en dag i somras när himlen var grå. Samma dag åkte vi till Öveds kloster och gick på utställning på Skarhults slott.

Eslöv, som blivit utnämnd till Sveriges tråkigaste stad, och som alla Lundabor verkar uttala tillsammans med en fnysning, har verkligen något att stoltsera med (och som faktiskt borde uppväga denna tråk-utnämning); medborgarhuset! Så fint!

Lucka nr 4: En bild du tog när du kände dig sorgsen

Jag tog med mig Erik ut till Rörö, vi skulle plugga till en tenta har jag för mig. En morgon sken den svala februarisolen och förvandlade huset, sådär som den bara gör där. Jag tog fram kameran och gick runt, tog kort på allt.


När du ser den här bilden kanske du förstår att det är en trappa. När jag ser bilden känner jag direkt hur det känns att gå barfota på den där heltäckningsmattan. Jag minns hur jag gick upp och ner i trappan för att se när den fina klänningen mamma hade sytt lade sig som ett släp när jag gick. Jag minns hur vi åkte ner för den branta trappan, trots att vi inte fick.

En heldag i Köpenhamn

I lördags morse lämnade jag Jonnas mysiga lägenhet, för att från stationen hoppa på tåget mot Köpenhamn. Efter två stationer hoppade Erik på.


Vi promenerade en bit på Strøget, svängde av mot Norreport och hittade de här gulliga hästarna på ett torg.


På torget var det julmarknad, så det såldes granar och vackra blommor i mängder.


Vi var på väg mot restaurangen Grød, men hade dumt nog inte tagit med karta eller sparat en kartbild i telefonen, så vi stannade istället vid Torvehallerne på Frideriksborggade 21 där en liten Grød också finns. Mellan de två saluhallarna såldes det fina grönsaker, blommor och fläskesteg, vilket vi åt till lunch! Vi skippade alltså gröten den här gången. Fläskstegen serverades i bröd med rödkål och var väldigt god, men efter sisådär halva burgaren insåg jag att vi var i Danmark och att fläsket med all säkerhet också var danskt, vilket gjorde mig en aning förtvivlad.

I den ena hallen fanns sånt här fint + choklad, te, bakverk och massa annat roligt. I den andra hallen fanns fisk-, kniv- och köttbutiker.




Vi gick ifrån Torvehallerne mot Strøget och jag hittade ännu fler blommor och kottar att ta kort på.




Mitt i vårt fika-letande hittade vi HAY:s flaggskeppsbutik som ligger på Pilestræde 29-31. Ville ha allt. På samma gata, på hörnet, ligger ett pyttelitet cupcake-café, som vi inte fick plats på nu, men som verkar vara trevligt. Tips! 


Tillslut kom till mitt absoluta favorit köpcentra, nämligen Magasin du Nord, på Kongens Nytorv. Sist vi var här gick vi mest runt på inredningsvåningen (ja, ni hör ju), men den här gången hittade vi matavdelningen som ligger en trappa ner. ALLTSÅ, SÅ ROLIGT. Typ som matavdelningen på Marks & Spencer i London, men ändå roligare. Här bjöds det på dadlar, choklad, kaffe, te och vin och så kunde man såklart köpa hur mycket roliga produkter som helst. När vi var här inne sa jag i princip fem gånger till Erik att vi måste bo i Köpenhamn för att kunna vara nära denna guldklimp till affär.


Hungern började bli påtaglig och vi började vandra mot Vesterbro. Vi kom fram till Madklubben på Vesterbrogade 62 och kunde inte låta bli att gå in. Maten var inte riktigt lika fantastisk som sist, men så är det nog när förväntningarna är höga. När vi ätit upp och köket stängt gick vi till stationen och tog tåget till Lund.

Lucka nummer tre

En halv trappa ner bor en av de finaste människorna jag vet. Hon är 97 år gammal och älskar trädgårdar, fast kanske egentligen mest träd. Hennes sätt att prata är poetiskt och varje ord hon uttalar  har valts med betänklighet. 

Jag och min allra bästa granne skickar lappar till varandra, vi lappar som hon säger. De små breven handlar om allt möjligt, men mest om små tankar för dagen och förslag på tider att ses. På de små brev-lapparna sätter hon gem för att ge dem tyngd så att de inte ska fastna i brevinkastet. Nu har jag en liten skål fylld med gem här hemma. 

Min granne skickar in små blommor eller hänger en avokado på dörrhandtaget ibland. När vi ses dricker vi kaffe ur koppar med fat och pratar om livet. När jag bläddrar igenom mina bilder på datorn inser jag att jag inte har någon annan en den här ovan, vilket känns som en smärre katastrof. För bilden är överexponerad och ger inte min fina person någon rättvisa överhuvudtaget. Men bilden är tagen i början av augusti och vi har tagit med oss mat ut för att äta tillsammans i solen. Hur dålig bilden än är, tycker jag ändå om att titta på den och minnas. 

Nu har min granne har flyttat. Hon bor inte längre en halv trappa ner utan 1000 meter bort, ungefär. Nu lappar vi inte längre, nu får vi ringa. Det är sorgligt, men helt okej. För jag som inte har varken mormor, farmor, morfar eller farfar kvar fick en dag i förra året en ny äldre människa att prata med och den här damen är helt fantastisk. 

Lucka nr 2

I år har varit året då jag fullkomligt har förälskat mig i mat. Är en, som jag, uppvuxen med två föräldrar som älskar att äta rolig mat har en ätit lite annorlunda mat sedan barnsben. Som sjuåring ä-l-s-k-a-d-e jag bläckfisk. Under en vecka på Sardinien åt jag det i princip varje dag, i alla möjliga former. En dag beställde dock min pappa in en tallrik med blåmusslor och jag blev super avundsjuk, så vi fick helt enkelt gå tillbaka till restaurangen en annan dag så att jag fick beställa den där tallriken jag också. Mina föräldrar har aldrig trott på att laga speciell mat till barn, så jag har ätit precis det som mamma och pappa har ätit.

Min farfar sägs varit fantastisk på att laga mat och jag är beredd att säga detsamma om min pappa. Pappa är den som skapar ett bombnedslag i köket när han lagar osso bucco, saffransrisotto, bouillabaisse eller något annat roligt som står i de franska eller italienska kokböckerna. Oftast är det dock ur eget huvud recepten uppstår. 

Med matlagningsintresset med mig hemifrån har jag under det senaste året börjat läsa om andra matkulturer, jag tittar på bilder, pratar om mat och framförallt har jag lagat en massa skojiga saker. Senaste månaderna har jag snöat in på asiatiskt och lagar nu rätter med koriander, pak choi och lime helst lite hela tiden. 

På bilden här ovan ser ni ett smørrebröd som Erik fick när vi var på Ordupgaard-museet utanför Köpenhamn i april. På brödet ligger färskost, rabarberkompott och rädisor. Mums!   

Lucka nr 1; En bild från en dag du aldrig kommer glömma

Nu har jag tänkt tanken i två år, men år gör jag det. Jag ska vara i Emily Dahls braiga blogg-kalender idé. Så här har vi den, lucka nummer 1:

En dag insåg jag att jag aldrig kommer åka hit igen. 

Jag kommer inte gå stigen upp till ytterdörren, lasta av alla tusen väskor i hallen, gå ut i det vackra vardagsrummet och ställa mig framför altandörren. Jag kommer inte springa ut barfota i trädgården, inte sitta vid köksbordet och titta på månen, inte vakna och slå i huvudet i snedtaket på övervåningen. 

Käraste hus & ö, jag saknar er massvis.