ÅHÄHJÖ! Jag orkar inte skolan, vad jag vet. Tanställning är snart på plats och jag kan väl inte påstå att det känns bra, men iaf har jag inte galsögonen, så det blir ju inte totalt fel. Magnus gör mig förvirrad. Varför är han så glad? Går fortrarande med tanken i huvudet att han säger "Paulina.. jag ångrar mig så jävla mycket! Jag saknar dig!!" Men, vad tror ni? Han kommer nog inte säga det. Men, allt blir kanske bättre om vi bara träffas och pratar. Jag lovar mig själv det.
Äh, vi höres <3>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar