Det var fredag och det var Håkan. Jag vill påstå att detta var nog den bästa konserten nånsin, med honom. Jag insåg att jag inte lyssnat i mina hörlurar på ett tag, och jag vill tro att detta fick konserten att bli ännu bättre. Jag hade liksom glömt hur bra det låter. Göteborg är som mest älskvärt under en konsert med Håkan Hellström på Liseberg. Man upptäcker sin hemstad på nytt när man hör Känn ingen sorg för mig i Göteborg. För visst fan är det så. Vi ska väl ändå vara de goaste i landet?
Tillsammans med vårt (nu bekräftat av Moa att vi faktiskt har ett) gäng stod vi någonstans efter det andra staketet. Bredvid några av oss befann sig ett mycket obehagligt gäng, men tack vare Andreas som fick agera mur mot dem slapp jag nudda dem.
Söndag blev jag och Oscar vänner igen och vi plockade svamp med mina päron. Detta frambringade flera barndomsminnen och jag trivdes. Dock vann jag inte över pappa i antalet svampar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar