Jag älskar när det är sådär lagom kallt, när solen glittrar i snön och marken liksom knarrar under fötterna där jag går.
Jag älskar när spårvagnen är sen. Att när den väl kommer åker den förbi och alla människor på hållplatsen liksom skrattar med varandra. Alla liksom skrattar för att det är så otroligt jobbigt att stå där ute och vänta, men ingen är ju liksom ensam med att komma försent. Ingen lärare skulle ju kanske godta den ursäkten, men jag vet ju att jag faktiskt inte var ensam.
Idag kommer mamma hem och idag ska jag välja mellan att titta på Let's dance och Skavlan.
Tack och lov att vi har en inspelningsbar dvd. Utan den hade vi aldrig klarat oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar