22.05

Nu sitter jag i Marcus säng med min älskade lilla dator i knät och lyssnar på när han pratar om ip-adresser, nätverk och massa andra märkliga saker och mina händer håller på att tina efter vår kvällspromenad i staden. Vi gick neråt stan, tittade på Göteborgshjulet, som jag nu har fotat ifrån nästan alla vinklar åt pappa, vi satt i hamnen och lyssnade på stadens brus och på fiskarna som då och då dök upp till ytan, vi köpte en varm choklad till mig och en kokosboll åt Marcus och gick hem igen. Så nu sitter jag alltså här, med snart varma händer och saknar Johanna. Tänk att det ska vara så svårt att planera saker ibland.

100831

Jag vaknade med ett leende på läpparna, gick upp, såg solen genom fönstren och åt massor med björnbär till frukost. När det närmade sig lunchdags gjorde jag och Johanna pastasallad, tog bilen ut till Näset och åt lunch ute i solen.

23.55

Jag tror att sommaren snart är över, trots att det känns som den knappt har börjat. Utanför mitt fönster är det 8 grader. Innanför känns det som att det är lika kallt. Nu ska jag därför krypa ner under täcket, dra det upp till hakan och titta lite på one tree hill. Imorgon ska jag planera lite inför Berlin. Sov gott!

100822-100830

Nu har det gått lika lång tid som sist sen jag skrev, så jag tänkte återigen lägga upp lite bilder från lite av det jag gjort sen då.

Mitt kusinbarn döptes i den stora kyrkan i stan. Släkten var där och dopet var fint och jag kan, utan att överdriva, säga att Theo är den sötaste lilla bebisen som finns.

De gångerna det har varit sol har jag försökt sitta ute på balkongen och äta frukost. Den här dagen var det riktigt fint och det kändes som att sommaren skulle få stanna ett litet tag till.

Jag och Fredrica tog bilen till Gunnebo för att fika. Dagen var iskall och eftersom jag av någon anledning har bestämt mig för att vägra ha jeans, frös jag i mina shorts. Men inne på det lilla söta cafét var det varmt och mysigt och jag köpte en massa kakor.

Jag vaknade hemma hos världens finaste pojke och blev glad när jag kom på att kameran låg i min väska. Äntligen hamnade de fina taken och den söta balkongen, som man ser ifrån hans fönster, på bild.

Jag cyklade till fina Sofia för att laga och äta brunch. Vi gjorde amerikanska pannkakor med blåbär (som dock lite för mycket salt i sig), scones, smoothie, köttbullar, korv, te, juice och troligen fler saker som jag har glömt. Det blev supergott. När det blev dags att gå fick jag en klump i magen. En såndär klump i magen som jag alltid får när jag måste säga hejdå till någon som jag tycker mycket om. Den här gången var det för att fina Sofia nu faktiskt har flyttat till Lund och ska börja sin tid som läkarstudent. Klumpen i magen försvann fort, för det slog mig att Lund är inte världens ände.

Idag vaknade jag med stora bett och de kliar och är fula. Dagen har inte riktigt varit så bra, men den har absolut haft små höjdpunkter trots allt. Till exempel som när den fina tidningen från Monki kom. Jag hade glömt att jag skrivit in min adress på deras hemsida och blev så glad nu när det dök upp en sådan fin liten tidning på dörrmattan.

I helgen har jag fått dansa och skratta en himla massa. När jag jobbade i fredags höll jag och Linda på att dö av skratt flera gånger om. På after worken med Marcus, Fredrica och en masssa annat trevligt folk fortsatte det. Lördagen bjöd på jobb med mer skratt och på en kväll med brats, vin och världens finaste pojkvän.

09.18

Jag är på väg till jobbet, på väg till spårvagnen och det är kallt och genomgrått. Det har nästan blivit höst, men som i protest går jag fortfarande i shorts. Det är faktiskt bara augusti. Jag går med Coldplay i hörlurarna och drömmer om solen. Snart kommer vagnen och när jag väl är klar på jobbet ska jag bygga hyllor. Jag och mamma var nämligen på Ikea igår och vi kom hem med en ny uppsättning bokhyllor till mitt rum. Nu kommer vagnen.

0.02

Idag har jag inhandlat tre nya plagg till höstens garderob tillsammans med Sofia. Nu i kväll fastnade jag hemma framför datorn och letade flygbiljetter. Efter lite letande och flera telefonsamtal med Marcus har vi nu bokat flygbiljetter till Berlin. I slutet av september åker vi och på biljetterna kommer det stå Herr Sjölin och Fru de Vries. Otroligt roligt!

23.20

Och så gick det sådär lång tid sen sist jag skrev. Jag har liksom inte haft tid, eller jag kanske inte riktigt har gett mig tiden. Men nu sitter jag här i alla fall, i mitt rum som jag håller på att möblera om, men som jag snart har gett upp hoppet om.

Under tiden jag har varit borta har jag hunnit hänga på Kulturkalaset, jobbat, ätit middag ute med Marcus, dansat i ösregn till Teddybears tillsammans med Sofia, Marcus, Alex och Niklas och resten av stan som vågade trotsa regnet. Jag har sovit alldeles för lite, vant mig av med att välja kläder i en timme på morgnarna, fått min telefon i rummet lagad och fått den söndrig igen, kört bil till Lerum och tillbaka, dansat en himla massa tillsammans med en massa fina människor på Kaninfesten i söndags, jobbat lite till, försökt hämta ut mitt körkort, kommit sist i en femkamp, åkt Höjdskräcken och trott att jag skulle dö och insett att jag har absolut världens bästa vänner. Jag tänkte att ni ska få se lite lite bilder ifrån några av sakerna jag gjort.

Min efterlängtade kalender från personligalmanacka.se dök upp och var så perfekt som jag tänkt mig, titta bara!


Jag följde med mamma och pappa med till Niklas. För att kunna köra hem fick jag äta en koffeintablett.





Jag och Marcus åt på La Gondola och jag åt absolut världens godaste pastarätt. Mums!

Två dagar i rad tog vi oss upp ur sängen vid halv ett och det kändes himla lyxigt. Vi firade ena dagen med att baka och äta scones och den andra amerikanska pannkakor med massa trevliga tillbehör. Dagar som dessa behövs verkligen fler av.

19.42

Hemma i mitt fönster står en ros jag fick av min underbara Marcus. Igår hade vi myskväll och tittade på film. Vi gör alltid en himla massa saker, så en kväll hemma sittandes i min säng var alldeles superfint. I natt gick han dock hem i regnet, för idag ska de presentera en hemsida. Jag som verkligen hade velat krypa ihop bredvid honom.

I morse satte jag och mamma satte oss i bilen för att åka till Rörö, så här är jag nu sittandes i vardagsrummet med ett nytt iPhonefodral och väntar på att våra pizzor ska bli klara.

07

Bilden kommer från Rockfoto och är tagen på Peace and love.

Lördag 18.20 står jag och pappa i kön till Kent. Sofia, Tommy och Jonna dök upp en efter en och när det helt otroligt jobbiga förbandet gått av scenen, vi väntat alldeles för länge och vi redan hade blivit trötta i fötterna går absolut världens bästa band upp på scenen. Jag som varit skeptisk till den nya skivan, En plats i solen, och inte varit hysterisk innan konserten som jag brukar vara, insåg jag, precis som varje gång jag stått där i publikhavet med alla andra som bara älskar det här bandet, eller kanske bara Kärleken väntar att jo, Kent är verkligen det bästa bandet som finns.

Jocke säger "God afton Göteborg. Det känns som att komma hem." och jag håller med GP:s recensent Maria Petersson, det går inte att värja sig. Jag ler med hela kroppen och bara älskar att stå där tillsammans med den där tjejen bredvid mig som jag aldrig har sett förut, men hon kan varenda textrad i varje låt, jag älskar att se femtioåringen framför mig som är mer entusiastisk än alla andra och jag älskar att det blir som ett superbra party framför scenen. Kent är på bra humör, Jocke Berg berättar om låtarna och när alla håller upp sina händer för att forma hjärtan säger han att vi måste tänka på att de börjar bli gamla där uppe på scenen, de kanske får en hjärtinfarkt av för mycket kärlek. För det har han minsann hört att man kan få. Jag vill inte att konserten ska ta slut, jag vill att den ska fortsätta hela natten, trots att jag får sår på benen av mina gummistövlar. De spelar 747 och jag konstaterar att den låten är absolut Kents bästa nånsin. Det blir ett glitterregn och de går av scenen. Publiken ropar och klappar en gång till, de kommer tillbaks, spelar M och avslutar som alltid med Mannen i den vita hatten. Det smäller och jag tittar upp. De har fyrverkerier.

Konserten är slut, konserten är över, men jag är hur glad som helst för dagen är inte slut än. Pojkvännen och bästisen ska vara med mig hela natten. Johanna hoppar alltså på vagnen hemåt och Marcus kommer senare när jag och Johanna sitter med varsin kvällsmacka i handen. När vi ska sova kan vi nästan inte sluta skratta, Johanna fick en rolig bild i huvudet. När jag sedan gick hemifrån igår lämnade jag min bästa vän och min pojkvän sovandes i mitt rum och det kändes hur bra som helst. Den här helgen har varit superbra.

fredag, bästisar & godis

Fredagmorgon lämnar jag Johanna hemma när jag går till jobbet. Hon tog mina nycklar. När jag jobbat klart gick jag till Liseberg för att hämta nycklarna, äta pizza och prata med Johanna och hennes arbetskompisar. När det var dags för Johanna att sluta kom hon hem till mig och vi hade myskväll. Vi körde till Focus, köpte godis och chips och tittade på Mean girls när vi kommit hem igen. Sen låg vi och pratade tills vi båda två somnade. Det här är en av muffinsskålarna jag fick av bästa Sofia i födelsedagspresent.

5 augusti

Torsdag femte augusti 2010. Jag tog körkort. Jag klarade det på första försöket och jag är otroligt stolt över mig själv. "Jag gratulerar, du är nu ägare av ett körkort."

Torsdag femte augusti, Jonnas födelsedag och det firades med tårtkalas hemma hos henne. För första gången sätter jag mig i bilen själv, hämtar Sofia och vi åker hem till Jonna. Johanna kommer under kvällen och när det är dags för oss att åka hem hoppar jag, Johanna och Sofia in i bilen. Jag och Johanna skulle påbörja vår bästishelg.

Detta superfina halsband fick jag av henne. Dessutom fick jag och Jonna spelet Tjejmiddag. Nu är det helt enkelt bara middagen som fattas.

22.54

Och så åkte jag hem till Marcus, diskuterade vad han ska ha på sig i morgon på sitt möte och konstaterade att han blev galet snygg i min hopsatta outfit. Vi gick till stan, jag köpte det där fina rosettdiademet jag velat ha så länge, vi köpte glass och Marcus var tvungen att gå hem. Nu har vi sagt hejdå för den här veckan.

Jag och Jonna gick till Delsjön och hon hade med sig en baugette, salami och någon ost, fanta och godis. Så klart. En and ville äta upp hennes mat, en man stannade alldeles för länge och pratade med oss och en kaninluftballong kraschlandade nästan i vattnet. Helt plötsligt såg det ut som fiskar dök upp i hela sjön, men det var regnet som kom. Nu tittar hon på resor och vi övervägde en tur och retur resa i morgon till Grekland för endast 300. Nackdelen är att man inte ens skulle hinna att bada. När jobbet är över ska vi nog ta oss till London i alla fall.

18.50

Idag har jag klarat av mitt teoriprov!

Jonna, hallonpaj & festligheter

Häromdagen kom bästa Jonna hit och vi åt middag och hallonpaj som hon tagit med sig i små söta formar. Jag fick en tallrik från Marimekkos "In a good company" som jag har börjat samla på. Den är superfin. När vi pratat om allt som hänt sen sist, som var alldeles för längesen, och jag läst lite teori och hon tittat i fotoalbum blev det dags för henne att gå hem. Så när Jonna gått och jag tröttnat på körkortsteorin kom en dyngsur Marcus hem till mig. När han torkat och blivit varm igen tittade vi på Lie to me. Eller tanken var att vi skulle titta, men jag somnade med huvudet mot hans bröst. Det blev lördag och det var jobb. När jag gått hem, hälsat på farmor och läst så mycket teori jag orkade bytte jag om. Jag tog på mig klänning, hatt och klackar, tog med mig ett paraply och gick hem till Marcus där han hade förfest/fest. Jag vet inte riktigt vad det blev för något, men vi hade väldigt trevligt. Söta Fredrica och Anders gav mig armbandet som är på korten. Tråkigt nog skulle jag jobba dagen efter så vid tolvtiden sa jag hejdå och godnatt till allt partyfolk och gick hem för att sova.

ösregn och vind i håret

Min dag tog slut och vi sov bort hela morgonen efter. När vi väl vaknade konstaterade vi att det inte gjorde något att vi sovit så länge, det ösregnade ute. När det blev uppehåll vågade vi oss ut och vi gick till Västsidan. Vågorna var stora och det blåste storm i håret. När vi kommit tillbaka hem blev det dags för kräftskive-lunch. Vi diskuterade hur var och en äter klorna och jag konstaterade att alla förutom jag fuskade. Marcus och jag packade ihop vårt kaosartade rum, åt blåbärspaj med mamma och pappa och hoppade in i bilen hemåt. Så var den Rörö-vistelsen slut.