Jonna, jag längtar verkligen tills mina föräldrar försvinner mitt i veckan så du kan få komma och ta hand om min ensamhet. Så du kan sitta uppe med mig och filosofera om livet och sova i min säng och vakna av att Johanna ringer och skriker att Göteborg är bombat.
Jonna säger: Och herregud vilket underbart liv vi skulle haft om vi bodde tillsammans, bara vi 2 och kunde göra som vi ville.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar