Som jag äcklades. Jag klarar inte av tvångstätning. Inte när kvinnan sedan lägger sig i leran. Naken. Med grisar.
Jag tycker inte heller min fotouppgift.
Temat är speglingar och jag önskar att det var sol i min del av stan, men icke sa nicke. Det förblir grått.
Jag och mor var på IKEA igår och det inhandlades en ny kudde till min säng. Nu kan man alltså sova på båda två, vilket känns som ett plus i kanten sådär.
Jag har skaffat mig en chaufför, vilket känns som en stor tillgång i min vardag. Jag menar, en halvtimme bil från Hjuvik istället för en timme med buss?
Dock ska min nuvarande chaufför klippa sig, vilket jag inte riktigt känner att jag går med på och kanske just därför kommer jag fortsätta med mitt bussresande.
Trots att Kleerup må vara en idiot gör han otroligt bra musik. Jag längtar till jag själv kan åka runt i en bil. Om inte bensin hade varit så dyrt, hade jag åkt ut på motorvägen, minst en gång varje kväll, lyssnat på Kleerup (eller något annat bra) på jättehög volym och bara tittat. Gatlyktorna mot den nattsvarta himlen. Bilar på väg. Bilar bort. Bilar hit. Jag vill känna pulsen, stressen. Vill komma bort från min egen press, känna att jag är med i någon annans. Vill åka långt bort, vill åka nära. Vill bara vara med i pulsen. Bland lamporna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar