I år har varit året då jag fullkomligt har förälskat mig i mat. Är en, som jag, uppvuxen med två föräldrar som älskar att äta rolig mat har en ätit lite annorlunda mat sedan barnsben. Som sjuåring ä-l-s-k-a-d-e jag bläckfisk. Under en vecka på Sardinien åt jag det i princip varje dag, i alla möjliga former. En dag beställde dock min pappa in en tallrik med blåmusslor och jag blev super avundsjuk, så vi fick helt enkelt gå tillbaka till restaurangen en annan dag så att jag fick beställa den där tallriken jag också. Mina föräldrar har aldrig trott på att laga speciell mat till barn, så jag har ätit precis det som mamma och pappa har ätit.
Min farfar sägs varit fantastisk på att laga mat och jag är beredd att säga detsamma om min pappa. Pappa är den som skapar ett bombnedslag i köket när han lagar osso bucco, saffransrisotto, bouillabaisse eller något annat roligt som står i de franska eller italienska kokböckerna. Oftast är det dock ur eget huvud recepten uppstår.
Med matlagningsintresset med mig hemifrån har jag under det senaste året börjat läsa om andra matkulturer, jag tittar på bilder, pratar om mat och framförallt har jag lagat en massa skojiga saker. Senaste månaderna har jag snöat in på asiatiskt och lagar nu rätter med koriander, pak choi och lime helst lite hela tiden.
På bilden här ovan ser ni ett smørrebröd som Erik fick när vi var på Ordupgaard-museet utanför Köpenhamn i april. På brödet ligger färskost, rabarberkompott och rädisor. Mums!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar