MARIA YLIPÄÄ (KRISTINA), ROBERT NOACK (KARL OSKAR) Foto: Mats Bäcker
Det finns så mycket fina bilder man skulle kunna ta från min arbetsplats. På en förväntansfull publik som precis satt sig på sina platser i salongen, eller på en publik som torkar tårarna, som tar tag i sin stolsgrannes hand efter att ha sett Kristina dö i Karl-Oskars armar. Man skulle kunna ta en bild på teknikerna som står redo på sidoscen, på inspicienten som kallar fem minuter från sitt bås. Man skulle också kunna ta en bild på personalen som står där på sidoscen när ridån precis gått ner efter en premiär och det är dags att lyssna på operachefens tacktal. Istället tar jag en bild på Kristina och Karl-Oskar, som sitter i åkern då äpplet precis har trillat ur Kristinas hand, stråkarna börjar spela och publiken torkar tårar från kinderna. Snart varnar inspicienten Följe; varning Fade off och snart är det dags att sakta släcka ljuset på paret på scenen. Ridån går ner, applådtacket kommer igång, publiken ställer sig upp och ger stående ovationer. Ridån går ner för sista gången och det är dags att packa ihop. Dagen efter vaknar jag med musiken från musikalen på hjärnan. Nu är det si sådär 65 föreställningar kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar