Jag tog sats. Andades. Bestämde mig.
Jag måste välja mina ord väl. Jag måste tala om hur jag känner utan att säga för mycket. Eller kanske för lite.
Jag bestämde mig för att skriva ett inlägg. Ett bra. Och det är svårt. När man vill. När man tänker för mycket.
Kanske kan jag sammanfatta mitt tillstånd just nu, så som i alla låtarna. Som i alla de där låtarna om kärlek, men som inte stämmer i början. Utan mer i slutet.
Fast visserligen är det inte så heller. För.
För en gångs skull var det jag. För en gångs skull var det var jag som gick.
My favourite thing to do is wasting my time on a bum like you.
På något sätt har jag blivit en ny människa. Sen sist. Hade det varit då hade jag aldrig vågat. Jag ska klippa mig tänkte jag och jag fick rak lugg. 299 kr.
Idag var första dagen i skolan och visst är det jobbigt att komma tillbaks till vardagen. Den grå. Men, med planer för framtiden och med Johanna bredvid mig varje dag i skolan överlever jag även den.
2 kommentarer:
Vi överlever tillsammans!
Ja. Vi överlever.
Skicka en kommentar