15.43

Så är vi där igen. Jag ligger i soffan, lyssnar på den där låten som får mig att minnas den där konserten i somras. Konserten som var så bra, men så ledsam på samma gång. Så är vi där igen. Du sätter dig på soffkanten, ler. Helt plötsligt fladdrar minnena iväg och det enda jag kan tänka på är dig. Tusentals fjärilar virvlar omkring i kroppen och jag ler tillbaka. Jag ler mot dig och jag kan inte förstå att du är min. Du som sitter där på soffkanten och ler. Du lyfter upp mig, lägger mig i prinsessängen och kysser mig där axeln blir till hals. Så är vi där igen. Du och jag.

Ibland undrar jag varför jag inte kan säga hejdå. Varför det känns som du försvinner om jag formar läpparna efter orden. Varför tårarna vill rinna ner för mina kinder när du säger att vi ses snart igen. Jag är ledsen för det, ledsen för att jag inte som andra bara kan slänga ur mig orden, le och tänka att ja, nu ses vi snart igen. Du vet hur jag är. Jag vill inget illa. Jag vill bara att vi ska vara där igen.