Fredag.
Jag och Linda tog spårvagnen till Gamlestan. Med tidningar över huvudet och en vägbeskrivning från Selma sprang vi genom regnet dit vi skulle. Det var middagsdags hos Selma och hon slängde ut en nyckel till oss genom fönstret. Selmas lägenhet var liten och jättesöt och efter att ha tillbringat en oerhört trevlig kväll med pizzabakning och vin där, känns det inte lika främmande att flytta hemifrån. Selma klarar det ju riktigt bra. Linda trodde dock att någon skulle bomba oss och vägen hem var faktiskt lite läskig. Men man vänjer ju sig vid allt.
Jag tycker så mycket om mina nya fina vänner. |
Lördag.
Att gå upp klockan tio dagen efter att ha gått och lagt sig halv tre, efter att ha pratat med en pojkvän som var lite orolig för att jag inte hade kommit hem säkert, kändes inte riktigt som en sådan bra idé. Men så fort jag tagit mig upp, skrattat med mamma och pappa vid frukosten kändes det genast mycket bättre. Idag skulle ju jag och Johanna gå på Liseberg. Det var fullt med folk, jag köpte sockervadd och förundrades över att det där fluffiga bara försvann när man satte tänderna i det, vi åkte massa konstiga saker man aldrig brukar åka på Liseberg och vi gick Hotell Gasten. Jag fick självklart gå sist och mig skrämde de som mest, fast det gjorde ingenting, man blir ju skrämd på ett sådant lättsamt sätt. Man blir rädd, skriker till och skrattar för att man blir rädd. Det är ju faktiskt ganska trevligt.
När solen började gå ner tog jag och pappa bilen ner till Göteborgshjulet. Pappa behövde bilder över stan. Vi åkte minst fyra varv och vi fick dem att stanna hela hjulet åt oss när vi var högst uppe på toppen. Det gick inte så bra ändå. Det blev massor med speglingar.
Efter att ha kört hem igen och lämnat pappa tog jag mig neråt staden igen. Äntligen skulle jag få träffa min bästa vän. Vi tog en fika på Evas Paley och Johanna fick en kanin i sin latte.
Flickor i långklänningar är väldigt vackra.
Söndag.
Jag och mamma åkte till Ikea, skulle köpa kuddar, som självklart inte fanns inne, och söta tyger. Mitt rum börjar närma sig klart och det känns riktigt bra.
Marcus kom tillbaka till Göteborg och det gjorde mig glad och sådär nykärs-nervös i hela kroppen. Vi åkte till ett torn i Guldheden, fikade, spelade spel och tittade på solnedgången.
1 kommentar:
Paulina min fina...Sicka fina foton från kvällen och ja, det var supermysigt. Toro Negro instämmer och hälsar så gott, dock en smula besviken över att han förblev halvfull (det var han väl ensam om i och för sig :))Ni får komma tillbaka vid tillfälle och avsluta det jobb som ni så duktigt påbörjat! Kram på dig (fin blogg by the way!!)
Skicka en kommentar