fredag, maj 19, 2006

Söndertrampade nerver

Jag går mig själv på nerverna, NU.
Fan, men samtidigt.. Jag gjorde väl inget fel nu eller? Jag bara insåg, och det var tack vare dig. Förlåt, jag borde ha berättat men allt är som en knut. En stor jävla knut, men jag får inet upp den. Och förlåt, men det är inte du som kan hjälpa mig heller.. det är jag, jag själv. Jag är ledsen, jag borde ha berättat.

men, nej. jag lovar ingen john med fler bokstäver heller, XD det är sant. Jag vill inte vara själv, men jag vill det ändå. Jag vill vara med er :)
Jag tror jag skulle passa som häx kvinna, tala i gåtor XD

Ajaa.. Nu sticker vi till rörö, och ja.. blä.. Pappa i stockholm, och jag o mamma på rörö
Hej då!

Inga kommentarer: