I Lund möttes jag av en supervarm lägenhet fullproppad med festfolk. När jag hunnit krama om Jonna, Sofia och Johanna ordentligt och till och med lista ut hur en del av alla gäster hängde ihop, var det dags att hoppa in i en taxi! Det var dags att åka till en nation. Där dansade vi till bra musik, pratade om både viktiga och högst oviktiga saker, hälsade på ännu fler människor (en av dem hette Odysseus) och jag förundrades över att gitarristen i bandet Mankind precis såg ut som en ung Beatles-medlem. Vilket antagligen var meningen.
Lördagen inleddes med pannkaksfrukost och fortsatte med en promenad i staden och avslutades med melodifestivalkväll, tillsammans med Jonna och Sofia, med allt vad det innebär (tacos, godis, ostbågar och ett eget röstningssystem).
På söndagen tog Jonna på sig sina tjusigaste söndags-promenad-kläder och jag fick tillfälle att kritisera min packning. Vi promenerade upp till Flackarp där vi hittade en liten mölla, en märklig skylt och en liten kyrkogård. Om detta kanske Jonna skriver en deckare, så jag berättar inte mer om det.
Innan jag skulle hoppa på bussen hem, hann vi titta på lejonkungen i HD. Till vår besvikelse hade de lagt in en ny låt i början, men i övrigt var den lika fantastisk och sorglig som vanligt.
Tänker att jag måste åka tillbaka till Lund snart igen. Livet blir liksom så himla mycket bättre när man får träffa sina bästa vänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar